Växtämnen
Terpener, flavonoider och den bredare fytokemin bakom fullspektrum-hampextrakt.
Växtämnen
15 kolatomer: valencen i terpenlistan
Valencen är en sesquiterpen med formeln C15H24. Här står familjen, formeln och atomräkningen i fyra kolumner, tillsammans med det den citerade litteraturen anger om hampans aromatiska del.
Terpineol: monoterpenalkoholen med syrendoft
Ett molekylnamn som rymmer flera isomerer, en doftbeskrivning på tre ord och ett temperaturvärde som litteraturen inte är enig om. Här står de uppgifter som går att kontrollera.
Vad är sabinen? En terpen, tre uppgifter
Sabinen är en terpen med formeln C10H16 och en molmassa runt 136 g/mol. Den publicerade kokpunkten anges till omkring 163 °C vid atmosfärstryck.
Fytol: ett tal, ett tryckvillkor och en grupp doftämnen
Kokpunkten cirka 204 °C gäller under sänkt tryck, inte i vanlig luft. Runt den siffran finns gruppen terpener och terpenoider, och inte mycket mer publicerat om just fytol.
Ocimen: terpenen med söt, grön och träig arom
Kemisk familj, fyra aromord och ett avrundat kokpunktstal. Så ser ocimen ut när uppgifterna ställs upp rad för rad, och så nära molekylen kommer man utan att gå till en enskild produkt.
Guaiol: sesquiterpenalkoholen med två kokpunkter
Två kokpunktstal, en och samma molekyl. Så läser vi de publicerade uppgifterna om guaiol: kemisk familj, tre doftnoter och tryckvillkoret bakom siffrorna.
Vad är geraniol? Kemin bakom namnet
Kemisk familj, molekylformel och en ungefärlig kokpunkt: det är vad de publicerade uppgifterna om geraniol räcker till. Resten står i satsdokumentationen.
Farnesen: sesquiterpenen med äppelnot
Ett kolväte, en isomerfamilj och ett ungefärligt tal kring 250 °C. Så ser det dokumenterade underlaget om farnesen ut, uppgift för uppgift.
Eukalyptol och 1,8-cineol: samma molekyl, två skrivsätt
Eukalyptol och 1,8-cineol står för ett och samma ämne, det ena i löpande text och det andra i systematisk form. Kokpunkten ligger kring 176 °C vid vanligt atmosfärstryck.
Kamfen: tio kolatomer och 159 °C
Kamfen betecknar en enskild molekyl av kol och väte. Här står formeln, atomräkningen, den ungefärliga kokpunkten och gruppnamnet, rad för rad.
Vad är borneol? Kemi och förekomst
Borneol i kemisk uppställning: tio kolatomer i två sammanbundna ringar, en hydroxylgrupp och en publicerad kokpunkt kring 213 °C. Uppgifterna om förekomst kommer från genomgången av Russo från 2011.
Bisabolol: doftämnet i hampa och mängden som varierar
Ett namn ur hampans doftkemi, litet till mängden och rörligt mellan partier. Här står vad de publicerade uppgifterna räcker till, och var siffrorna för en produkt faktiskt går att läsa.
Liposomer: strukturen bakom ordet liposomal
Ordet liposomal beskriver hur en formulering är byggd, inte hur mycket den innehåller. Här står vad de citerade arbetena från 1965 och 2013 faktiskt redovisar.
Bäroljor i Cibdols flaskor: hampafröolja, MCT och olivolja
Procenttalet på framsidan gäller extraktet. Resten av vikten är olja, och den oljan har ett namn i ingredienslistan.
Decarboxylering: så blir CBDA till CBD
En karboxylgrupp går bort som koldioxid och en neutral cannabinoid står kvar. Så ser steget mellan plantans sura form och CBD ut, enligt de citerade arbetena från 1996 och 2016.
Så bildar cannabisplantan sina cannabinoider
Två publicerade arbeten bär hela den här frågan: identifieringen av ett enzymsteg i Cannabis sativa 2012 och reningen av CBDA-syntas 1996. Här står de rad för rad, utan tillägg.
CO2-extraktion: så blir hampa till CBD-olja
Kritisk punkt, justerbar densitet och ett tryckkärl. Så ser vägen från malen hampa till ett koncentrerat extrakt ut, och bäroljan kommer först efteråt.
Hampa eller cannabis: vad namnen faktiskt skiljer
Botaniskt en art, i praktiken två avelsriktningar och två juridiska kategorier. Här står källan från 1976, EU:s gräns vid 0,3 % THC i fält och orden som möts vid en jämförelse.
Hampaolja: fröpressad olja eller hampaextrakt
Hampafröolja pressas, hampaextrakt utvinns. Här står vad som skiljer råvarorna, vad etiketten kan och inte kan säga, och var procenttalet hör hemma.
Cannabisolja: tre olika flaskor bakom samma ord
Ordet cannabisolja beskriver en växtart, inte ett innehåll. Här står botaniken, hartsets kemi och etikettens tal uppställda kolumn för kolumn.
Isoflavoner: sojabönornas gren av flavonoiderna
Tre ringar, tre kriterier och en ring som sitter i position 3 i stället för 2. Så avgränsas isoflavonerna, och därför står hampans flavonoider i en helt annan uppräkning.
Flavoner: grundskelettet bakom apigenin och luteolin
Fyra strukturdetaljer avgör om en molekyl räknas som flavon. Här står de i tur och ordning, tillsammans med de klasser som ligger ett enda steg bort i familjeträdet.
Antocyaniner: från karmosinrött björnbär till violett rödkål
Björnbär, rödkål, blåbär och en del cannabissorter delar samma grupp färgämnen. Så beskriver den citerade litteraturen strukturerna, pH-serien och växtcellens sura kammare.
Flavanoler: flavan-3-oler i te och kakao
Flavan-3-oler är flavonoidernas te- och kakaounderklass. Så ser skelettet ut, så kopplas enheterna till proantocyanidiner, och så skiljer sig namnet från flavonol.
Flavonoler: pigmenten i lökens ytterskal
En enda position i molekylen avgör om ämnet räknas som flavonol eller som flavon. Här står kemin, gränsen mot flavan-3-olerna och platsen där hampas cannflaviner hamnar.
Flavanoner: citrusfruktens flavonoidgrupp
Tre gruppnamn i flavonoidkemin ligger en bokstav ifrån varandra, men skillnaden sitter i C-ringen. Här står uppgifterna om flavanoner, beteckningen 2S och flavonoidernas plats i ett hampaextrakt.
Flavonoider: tre ringar och fyra underklasser
Ett kolskelett, tre sorteringsändringar och fyra underklassnamn. Så ser flavonoidkemin ut i de citerade arbetena, hampans egna flavonoider inkluderade.
Terpenlista: doft, kokpunkt och växtkällor
Åtta terpener som ofta rapporteras i hampa, ordnade efter namn, doft, ungefärlig kokpunkt och kända växtkällor. Så läses uppgifterna utan att de töjs längre än de räcker.
Lavendel: artnamnet, oljan och doftfamiljen från 1882
Artnamnet spiklavendel, sju beståndsdelar ur en oljeanalys och ett doftackord som dateras till 1882. Så långt räcker de citerade uppgifterna, och här slutar de.
Terpener: hampans aromatiska beståndsdelar
Terpener är gruppnamnet för hampans aromatiska ämnen, och de bildas jämsides med kannabinoiderna i samma växtmaterial. Här står de publicerade uppgifterna, från växtkemin till fyndet om betakaryofyllen från 2008.
Humle, harts och myrcen: vad kotten faktiskt innehåller
Humle och cannabis delar körtelvävnad, harts och en handfull terpennamn. Här står vad kemin faktiskt visar, från myrcen i kotten till terpenerna som går över i ölet.
Myrcen: mango, humle och en doft som återkommer
Samma doftmolekyl i en frukt och i en humlekotte. Här står förekomsten, doftnoterna, namnets bakgrund och vad forskningslitteraturen faktiskt diskuterar om myrcen.
Terpinolen: fyra noter ur samma tio kolatomer
Terpinolen delar kolskelett med tre av växtkemins mest omtalade doftmolekyler, men sitter ihop annorlunda. Här är de kemiska uppgifterna, katalograden från 2011 och gränsen för vad som är undersökt.
Beta-karyofyllen: kryddig terpen med en CB2-rad i litteraturen
En doftmolekyl som plötsligt fick en receptor att peka på. Uppgifterna från 2008, kemin bakom namnet och den definitionsfråga som följer.
Humulen: sesquiterpenen med 15 kolatomer
Humulen hör till sesquiterpenerna: tre byggblock, 15 kolatomer, formeln C15H24. Här står de kontrollerbara uppgifterna, och gränsen mot monoterpenerna.
Linalool: molekylen bakom lavendelns doft
En genomgång av vad som faktiskt står skrivet om linalool: kokpunkt, ångflyktighet, utbredning i växtriket och molekylens plats i den publicerade litteraturen om terpenoider.
Limonen, terpenen ur citrusskalet
Grunduppgifterna om limonen: fysisk form, löslighet, kokpunkt, industriell framställning ur skalrester från juiceproduktion, och hur en genomgång från 2011 ramar in terpener tillsammans med cannabinoider.
Pinen: alfa-pinen, kokpunkten och doftnamnet i hampalitteraturen
Ett namn, en placering i litteraturen och ett enda tal: så ser underlaget för pinen ut i det material vi hänvisar till. Resten hör till satsrapporten.
Utvinning av CBD ur hampa: co2 extraktion i praktiken
Mekanismen bakom superkritisk koldioxid, utrustningen den förutsätter och den oberoende satsanalys som gör innehållet i ett parti kontrollerbart.
Nerolidol: terpenen bakom en blommig doftnot
Industriellt hanteras nerolidol i storleksordningen 10 till 100 ton per år, enbart för doftens skull [1]. Det som finns publicerat om ämnets biologi kommer ur prekliniska upplägg, och prövningar på människa saknas [5].
