Pinen: alfa-pinen, kokpunkten och doftnamnet i hampalitteraturen

Definition
Pinen är ett av de namn som återkommer när hampans terpener räknas upp intill cannabinoiderna, så som de står uppräknade i genomgången från 2011 av Russo. För varianten alfa-pinen finns dessutom ett publicerat kokpunktstal i samma genomgång: cirka 156 °C. Den här sidan håller isär två saker som lätt glider ihop, doftnamnet i litteraturen och de tal som gäller en bestämd flaska.
En krossad barrkvist mot en rad i ett publicerat underlag
- Förväntan kommer först. Den som skriver in pinen i ett sökfält väntar sig oftast en doftbeskrivning med noter uppräknade, gärna ett par växtnamn intill, och helst i den ordningen. Det är inte den sortens uppgift som den här sidan vilar på.
- Det som faktiskt står tryckt är kortare och torrare. Ett namn, en placering i litteraturen och ett enda tal. Tre saker, inte trettio.
- Placeringen: i genomgången från 2011 av Russo står terpener uppräknade intill cannabinoiderna, och pinen är ett av namnen i den uppräkningen [1].
- Varianten: det är alfa-pinen som får ett eget kokpunktsvärde i samma genomgång [1].
- Talet: cirka 156 °C, precis så som det står angivet [1].
- Ordet cirka gör en del av arbetet i den meningen. Uppgiften är avrundad i källan och står som ungefärlig, inte som en konstant med decimaler [1].
- Ramen runt uppgiften: genomgången från 2011 resonerar om helväxtextraktets karaktär, alltså om terpener och cannabinoider så som de står tillsammans i växtmaterialet, snarare än om en molekyl lyft ur sitt sammanhang [1].
- Gränsen: hur mycket av ett doftämne som finns i en bestämd flaska är en fråga för satsrapporten, aldrig för ett uppslagsord.
- Och det är därför sidan står hos oss. Skillnaden mellan de två slagen av uppgifter är hela poängen med den.
Sju led från ett uppslagsord till en kontrollerbar uppgift
- Börja i årtalet. Uppgiften om pinen som den här sidan använder är publicerad 2011, och årtalet står först eftersom allt annat hänger på vilket arbete talet kommer ur [1].
- Gå vidare till vem som skrev. Det är genomgången av Russo som citeras, och namnet är värt att hålla kvar när samma tal senare dyker upp i andra sammanställningar [1].
- Notera arbetets typ. En genomgång sammanställer redan publicerat material. Den är inte ett eget mätförsök, och den ska inte läsas som ett protokoll med egna mätvillkor.
- Läs vad den räknar upp. Terpener står där som grupp, pinen som ett av namnen i gruppen, och cannabinoiderna finns i samma resonemang [1].
- Läs vad resonemanget faktiskt handlar om. Utgångspunkten är helväxtextraktet och dess karaktär, inte enskilda molekyler tagna var för sig [1].
- Lyft ut talet. Kokpunkten för alfa-pinen anges till cirka 156 °C, och det är den enda siffran den här notisen bygger på [1].
- Skriv ner vad som inte står. Något motsvarande tal för någon annan variant av pinen finns inte i det underlag vi hänvisar till här, och då står raden tom i stället för ifylld.
- Sista ledet pekar bort från uppslagsordet. Sammansättningen i en bestämd sats står i analysrapporten som hör till just den satsen, och det dokumentet svarar på en helt annan fråga än den här sidan gör.
Cirka 156 °C, läst som den uppgift den är
En kokpunkt är den temperatur där ett ämne går över i gasfas. För alfa-pinen står talet cirka 156 °C i genomgången från 2011 [1]. Ordet cirka är ingen artighet i den meningen, utan en del av uppgiften: talet är avrundat och ska läsas som en storleksordning, inte som ett värde med decimaler bakom kommat. Två sammanställningar kan därför ange värden som ligger nära varandra utan att någon av dem är fel. Det som skiljer dem är ofta bara hur hårt de har avrundat och vilket ursprungsmaterial de har hämtat siffran ur. Så länge vi bara citerar en enda källa håller vi oss till dess formulering och lägger inte till precision som inte finns där.
- Ämnesnamnet: alfa-pinen, den variant som talet gäller [1].
- Uppgiften: kokpunkt, angiven som cirka 156 °C [1].
- Källans årtal: 2011, i genomgången av Russo [1].
- Källans typ: en sammanställning av publicerat material, inte ett eget laboratoriearbete.
- Talets status: ungefärligt och avrundat, alltså inget värde att räkna vidare med i flera decimaler [1].
- Det som inte följer med: några ytterligare mätvillkor utöver själva talet står inte i den uppgift vi citerar.
- Det som ligger utanför notisen: vilken mängd av ämnet som finns i ett bestämt extrakt.
Helväxtextraktet som utgångspunkt i arbetet från 2011
Det intressanta med genomgången från 2011 är inte siffran, utan hur den är inramad. Terpener och cannabinoider förs där samman i ett och samma resonemang, och det som beskrivs är karaktären hos ett extrakt från hela växten snarare än enskilda molekyler var för sig [1]. Pinen står med som ett av namnen i den uppräkningen [1]. För en läsare som just har krossat en barrkvist mellan fingrarna är det en nykter läsning: ett terpennamn säger något om växtmaterialets doftkemi som grupp, och ingenting om vad en bestämd flaska på en hylla innehåller.
Samma sak gäller åt andra hållet. Ett isolat och ett fullspektrumextrakt hör till olika kolumner, och det är just den skillnaden som resonemanget i genomgången från 2011 kretsar kring när det talar om helväxtextrakt i stället för om en molekyl i taget [1]. Metodnamn hör till en tredje kolumn. CO2 extraktion beskriver hur extraktet tas ur växtmaterialet, inte vilka doftämnen som följer med eller i vilken storleksordning de gör det. Den frågan går bara att besvara med en analys av en bestämd sats, och det är också där vi själva letar när någon skriver och undrar över en enskild flaska. Sidan du läser nu är ett uppslag om ett ämnesnamn, ingen innehållsuppgift.
Vad som går att läsa på en förpackning, och var pinen inte står
Etiketten på en flaska eller en förpackning anger cannabinoidtal. Där står alltså siffror för CBD, och för de andra kannabinoider som formeln räknar upp, angivna för hela innehållet. Ett terpennamn som pinen står inte i den uppställningen, eftersom det hör till en annan sorts uppgift. Vill man veta hur en bestämd sats ser ut när den har analyserats är det analysrapporten för just den satsen som gäller, och den ordningen har varit densamma hos oss sedan 2014: uppgiften som gäller en enskild flaska hämtas ur satsens dokument, inte ur ett uppslagsord. Katalogen är i sin tur ordnad efter format, med CBD-olja 2.0 i flaska med pipett och CBD Kapslar 2.0 som kapslar, och formatet påverkar vilka tal som är tryckta var.
Vad folk skriver in strax före eller strax efter pinen
Sökfältet blandar friskt. Cannabinoider och terpener är två gruppnamn som ofta dyker upp i samma mening, fast de svarar på olika frågor: det ena gäller de ämnen som räknas på etiketten, det andra växtmaterialets doftkemi. Sökningar på cbd kapslar handlar om format och hör till katalogen. Frågan om CBD är lagligt hör till regelverken och avgörs inte på ett terpenuppslag. Skillnaden mellan THC och CBD är en fråga om två molekyler och har sin egen sida. Och co2 extraktion hör till tillverkningssteget, alltså till hur extraktet blir till.
Vanliga frågor
4 frågorVilket kokpunktstal anges för alfa-pinen?
Vilken publikation ligger bakom pinenuppgifterna här?
Kan en terpennotis visa hur mycket pinen en flaska innehåller?
Handlar arbetet från 2011 om isolerade molekyler?
Om denna artikel
Luke Sholl har skrivit om cannabinoider, CBD och naturens bredare fördelar sedan 2011. Hans bakgrund omfattar egen erfarenhet av cannabisodling genom hela livscykeln från frö till skörd i jord, kokosfiber och hydroponisk
Den här wikiartikeln har tagits fram med hjälp av AI och granskats av Luke Sholl, Skribent inom CBD och välbefinnande. Redaktionellt ansvar: Joshua Askew.
Medicinskt förbehåll. Detta innehåll är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör med kvalificerad sjukvårdspersonal innan du använder någon substans.
Senast granskad 26 augusti 2026
Referenser (1)
- [1]Russo, E. B. (2011). Taming THC: potential cannabis synergy and phytocannabinoid-terpenoid entourage effects. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1476-5381.2011.01238.x
Relaterade artiklar

15 kolatomer: valencen i terpenlistan
Valencen är en sesquiterpen med formeln C15H24. Här står familjen, formeln och atomräkningen i fyra kolumner, tillsammans med det den citerade litteraturen anger om hampans aromatiska del.

Terpineol: monoterpenalkoholen med syrendoft
Ett molekylnamn som rymmer flera isomerer, en doftbeskrivning på tre ord och ett temperaturvärde som litteraturen inte är enig om. Här står de uppgifter som går att kontrollera.

Vad är sabinen? En terpen, tre uppgifter
Sabinen är en terpen med formeln C10H16 och en molmassa runt 136 g/mol. Den publicerade kokpunkten anges till omkring 163 °C vid atmosfärstryck.

Fytol: ett tal, ett tryckvillkor och en grupp doftämnen
Kokpunkten cirka 204 °C gäller under sänkt tryck, inte i vanlig luft. Runt den siffran finns gruppen terpener och terpenoider, och inte mycket mer publicerat om just fytol.

Ocimen: terpenen med söt, grön och träig arom
Kemisk familj, fyra aromord och ett avrundat kokpunktstal. Så ser ocimen ut när uppgifterna ställs upp rad för rad, och så nära molekylen kommer man utan att gå till en enskild produkt.

Guaiol: sesquiterpenalkoholen med två kokpunkter
Två kokpunktstal, en och samma molekyl. Så läser vi de publicerade uppgifterna om guaiol: kemisk familj, tre doftnoter och tryckvillkoret bakom siffrorna.

Vad är geraniol? Kemin bakom namnet
Kemisk familj, molekylformel och en ungefärlig kokpunkt: det är vad de publicerade uppgifterna om geraniol räcker till. Resten står i satsdokumentationen.

Farnesen: sesquiterpenen med äppelnot
Ett kolväte, en isomerfamilj och ett ungefärligt tal kring 250 °C. Så ser det dokumenterade underlaget om farnesen ut, uppgift för uppgift.

Eukalyptol och 1,8-cineol: samma molekyl, två skrivsätt
Eukalyptol och 1,8-cineol står för ett och samma ämne, det ena i löpande text och det andra i systematisk form. Kokpunkten ligger kring 176 °C vid vanligt atmosfärstryck.



















