Så bildar cannabisplantan sina cannabinoider

Cannabinoidbiosyntes, ordet och vad det täcker

Cannabinoidbiosyntes är namnet på de kemiska steg inne i Cannabis sativa som bygger upp de föreningar som samlat kallas cannabinoider. Ett enzym är ett protein som utför ett enda bestämt steg i en sådan kedja. Ordet biosyntes säger inget mer än att stegen sker i en levande organism, och att de sker i följd.

Det är på den nivån frågan har ett publicerat svar. Två arbeten bär den här sidan. Det ena är från 1996 [2], det andra från 2012 [1]. I båda handlar det om karakteriserade proteiner, alltså proteiner som har renats fram ur växtmaterial, fått ett namn och beskrivits var för sig. Inte om allmänna meningar om vad en planta gör med sin kemi.

Skillnaden mellan de två skrivsätten är praktisk, inte kosmetisk. Ett namngivet protein går att leta upp, ställa mot ett annat prov och pröva igen i ett annat laboratorium. En svepande mening om plantans inre processer går inte att kontrollera på samma sätt. Den som söker på cannabinoider möter ofta den andra sorten först. Den här texten håller sig till den första.

Ett ord till innan enzymerna: syra. Namnen i den här litteraturen bär ofta ändelsen syra, och det är ingen detalj i förbigående. Det är en del av vad enzymet faktiskt bildar [2]. Håll även isär gruppnamnen. Cannabinoider står i en uppräkning, terpener i en annan, och de två listorna blandas ofta i löpande text fast de hör till skilda avsnitt i växtkemin.

Så vad står det i de två arbetena? Ett enzymsteg med två molekylnamn och en riktning, rapporterat i Cannabis sativa 2012 [1]. Och ett enzym som renades fram och beskrevs 1996, uppkallat efter den syra det bildar [2]. Det är underlaget. Resten här är sätt att läsa de uppgifterna.

Pilen från olivetolsyra till cannabigerolsyra

Steget ser nästan för enkelt ut när det skrivs ner: olivetolsyra blir cannabigerolsyra [1]. Två namn, en pil. Bakom pilen står ett enzym, en cyklas, och det var identifieringen av det enzymet som var själva fyndet i arbetet av Gagne med kollegor från 2012 [1].

Materialet var Cannabis sativa och året var 2012 [1]. Det som gjorde rapporten intressant var inte att plantan bygger något. Det var hur steget utförs. Vägen beskrevs som ovanlig bland växtpolyketider [1]. Polyketid är en samlingsbeteckning för en stor grupp molekyler i växtriket, och gruppen har ett välkänt mönster. Steget hit följer inte det mönstret.

Det är därför ordet ovanlig står med i beskrivningen. I växtkemi är en avvikelse från ett mönster en uppgift i sig. Den säger att enzymet inte kunde antas utifrån släktskap med andra enzymer i samma grupp, utan behövde identifieras för sig, i just det här växtmaterialet [1].

Namnet på enzymet bär substratets namn. Det är vanligt i enzymnomenklatur och gör uppgifterna lätta att följa: bakas ämnet som enzymet arbetar på in i beteckningen, syns steget redan i namnet. Olivetolsyra i namnet, olivetolsyra i pilens vänstra ände [1].

Vad som ligger före olivetolsyra i kedjan ingår inte i de två arbeten som citeras här. Inte heller vad som händer med cannabigerolsyran efter steget. Pilen har två ändar, båda ändarna har namn, och uppställningen slutar där texten slutar.

Den som läser om cannabinoider för första gången möter ofta hela kedjan uppradad i en enda mening, som om varje led var lika väl beskrivet. Så ser underlaget inte ut. Här står ett led, med ett årtal, ett växtmaterial och ett enzym som fick ett namn [1].

1996: CBDA-syntas renades fram ur växtmaterial

Det andra arbetet är äldre i tryck. Taura, Morimoto och Shoyama renade fram och beskrev CBDA-syntas ur Cannabis sativa, publicerat 1996 [2]. Enzymet bär namnet på den syra det bildar, cannabidiolsyra.

Rena fram betyder just det: att ur ett växtmaterial få ut ett enskilt protein, skilt från allt annat, och sedan beskriva det. Det är tungt laboratoriearbete, och det ger en annan sorts uppgift än en iakttagelse gjord i en hel planta. Efter en sådan rening finns ett protein att beskriva. Inte ett antagande om ett protein.

En detalj ur samma arbete förtjänar en egen rad: för de färdiga syrorna anges ingen transport [2]. Det står inget om att de flyttas vidare till någon annan del av plantan. De blir till där enzymet finns, och där stannar uppgiften.

Namnet på enzymet svarar också på en fråga som ofta ställs snett. Det som beskrivs i litteraturen är syraformen, cannabidiolsyra, och enzymet heter efter den [2]. CBDA är förkortningen. Den som söker på thc cbd skillnad möter samma sak från ett annat håll: namnen i den här kemin skiljer sig på bokstavsnivå, och varje bokstav står för något bestämt.

Årtalen står som de står. 1996 för reningen och karakteriseringen av CBDA-syntas [2], 2012 för steget fram till cannabigerolsyra [1]. Inget mer ska läsas in i ordningen mellan dem. De besvarar olika frågor, med olika metoder, och de citeras här var för sig.

Två arbeten, två slags fynd. Det ena beskriver ett steg med två molekylnamn och en katalytisk väg som avviker från gruppmönstret [1]. Det andra beskriver ett protein som finns renat, namngivet och beskrivet, med art och årtal angivna [2]. Ingen av dem säger något om en flaska i en hylla.

Växtkemin i en kolumn, satsanalysen i en annan

Sedan 2014 håller vi oss till cannabinoider i tryck, och en sak framgår tydligt av det här materialet: den avgörande variabeln i de citerade arbetena är inte extraktionsmetoden [1][2]. Termen co2 extraktion hamnar ofta intill den här frågan i sökfältet. Den handlar om vad som händer efter skörd. Enzymstegen handlar om vad som händer i plantan.

Det gör inte extraktionen ointressant. Den svarar bara inte på frågan som den här sidan ställer. Vill man veta vilken metod som använts står det i produktdokumentationen. Vill man veta hur ett enzymsteg har beskrivits står det i publikationen, med årtal och växtart intill [1][2].

Samma sak med formaten. En flaska med pipett och cbd kapslar är två sätt att förpacka ett extrakt, och katalogen är uppdelad efter just format. Vilken halt som gäller för en bestämd sats står i satsanalysen som hör till den satsen, aldrig i en text om växtkemi.

Frågan om cbd lagligt hör hemma i en tredje kolumn. Den avgörs av regelverk per land och av tal i en analysrapport, inte av hur ett enzym namngavs i ett laboratorium [1][2]. Det är därför den här sidan inte innehåller några tal alls. Tal hör till etiketten och till satsdokumentationen, där de går att kontrollera rad för rad.

Kvar står en liten och ganska stabil uppsättning uppgifter. Ett steg från olivetolsyra till cannabigerolsyra, rapporterat i Cannabis sativa 2012, med en katalytisk väg som avviker från mönstret bland växtpolyketider [1]. Ett enzym renat fram och beskrivet 1996, uppkallat efter cannabidiolsyra [2]. Och ingen angiven transport för de färdiga syrorna [2].