Flavoner: grundskelettet bakom apigenin och luteolin

Definition
En flavon är en flavonoid med ett skelett på femton kolatomer, där C-ringen bär en dubbelbindning och en ketongrupp på position 4 och B-ringen sitter fäst på position 2. Position 3 står tom, och just den tomma positionen är det som skiljer flavonerna från grannklasserna. Apigenin och luteolin är de två namn som litteraturen sätter först i uppräkningen.
Flavoner, definierade utifrån mittringen
En flavon är en flavonoid med ett skelett på femton kolatomer. Det som avgör att en molekyl räknas som flavon sitter i C-ringen: en dubbelbindning, en ketongrupp på position 4, och B-ringen fäst på position 2. Position 3 står tom, utan substituent. Fyra detaljer. Inte fler.
Den beskrivningen låter smal, och det är hela poängen. I översikten från 2016 av Panche med kollegor får flavonerna en egen, avgränsad plats i flavonoidfamiljen [1]. Familjen är stor, och namnen i den liknar varandra så mycket att de lätt byter plats i läsningen. Därför är ordningen viktig: lär in flavonskelettet först, och resten av familjeträdet blir läsbart [1]. Det är inte en pedagogisk artighet utan ett praktiskt råd. När de fyra positionerna sitter i minnet går det att placera ett nytt namn på rätt gren i stället för att lära in varje ämne för sig, ett i taget, utan sammanhang.
De två namn som oftast står först i uppräkningen är apigenin och luteolin [1]. Båda bär exakt det skelett som beskrivs här, och båda hör hemma i den örtträdgårdskrets som används som kontrast när cannabisplantans egna prenylerade flavoner ska placeras [2]. Femton kolatomer är ett litet tal, och det är just därför det är användbart: det går att räkna, och talet ändras inte när namnet byter från det ena ämnet till det andra inom gruppen. Positionerna 2, 3 och 4 gör resten.
Lägg märke till att beskrivningen handlar om placering, inte om mängd. En flavon definieras av var atomerna sitter, inte av hur mycket av ämnet en planta råkar innehålla. Två skilda frågor, med två skilda slags underlag bakom sig: kemisk struktur i det ena fallet, mätvärden per prov i det andra. Ordningen är alltså skelett, position, klass. Den som börjar i namnen i stället för i skelettet får lära om senare.
Ljus pigmentering och positionen som avgör klassen
Flavoner är bleka pigment. Färgbidraget till ett kronblad är diskret för ett mänskligt öga och mindre diskret för insekter, och i växten står pigmentet för något annat än dekoration [1]. Det är en nyttig påminnelse. En molekyl kan vara nästan osynlig i blomman och samtidigt ha en bestämd plats i den kemiska uppställningen.
Färgfrågan och klassfrågan hänger inte ihop. Ett blekt ämne kan höra till samma klass som ett tydligt färgat, eftersom klassen bestäms av var atomerna sitter och inte av hur starkt ämnet syns [1]. Beskrivningarna av flavonernas färg är därför försiktigt formulerade i litteraturen: subtila för oss, mindre subtila för de insekter som besöker blomman [1].
Sedan kommer det som gör hela familjeträdet begripligt. En enda position bestämmer vilken underklass ett ämne hamnar i, och det är position 3. Står den tom är ämnet en flavon. Sätt dit en hydroxylgrupp och namnet byter ändelse. Flytta B-ringen ett steg och klassen byter namn igen. Punkt för punkt ser uppställningen ut så här:
- Femton kolatomer i skelettet, med B-ringen fäst på position 2 och en ketongrupp på position 4, som de två fasta hållpunkterna [1].
- Position 3 utan substituent, alltså tom: det är villkoret för att ämnet ska räknas till flavonerna och inte till grannklassen.
- Position 3 med en hydroxylgrupp i stället för ingenting: samma grundskelett, men ämnet klassas nu som flavonol.
- Flavonolerna exemplifieras i litteraturen med kvercetin och kämpferol, flavonerna med apigenin och luteolin, vilket gör paret enkelt att hålla isär.
- B-ringen flyttad från position 2 till position 3: då är klassen isoflavon, och ett enda steg i strukturen har gett en ny gren.
- Dubbelbindningen i C-ringen hör till samma korta lista av kännetecken och nämns tillsammans med ketongruppen på position 4 [1].
Namnet, moderämnet och de två posterna som återkommer
Ett moderämne som gav hela gruppen sin etikett
Flavon är referenspunkten. De andra definitionerna i familjen skrivs utifrån den, och gruppnamnet flavonoid är hämtat från moderämnet [1]. Ordet flavonoid betyder alltså ungefär det som liknar flavon. Där ligger förklaringen till att de två orden står så nära varandra i text, och till att de så ofta byter plats av misstag. Flavon är en enskild klass med ett bestämt skelett. Flavonoid är paraplyet, och under paraplyet står flavonerna, flavonolerna, isoflavonerna och de övriga grenarna [1]. Den som håller den ordningen i huvudet behöver inte gå tillbaka i texten och kontrollera vilket av orden som var det breda.
Apigenin och luteolin, de två som återkommer
I uppräkningarna av flavoner står apigenin och luteolin nästan alltid först [1]. De är gruppens skolexempel, och de hör till örter och blommor snarare än till cannabisplantan, vilket är precis den kontrast som används när plantans egna flavoner ska placeras i familjen [2]. Kvercetin och kämpferol fyller samma roll en gren bort: de nämns när flavonolerna ska exemplifieras, och de skiljer sig från apigenin och luteolin genom en hydroxylgrupp på position 3. Ett litet steg i strukturen, ett nytt namn på klassen. Så byggs hela uppdelningen: samma femton kolatomer, olika svar på frågan vad som sitter var.
Cannflaviner: flavonskelett med prenylsidokedjor
Cannflavinerna är flavoner. Uppställningen är den bekanta: B-ringen på position 2, ketongruppen på position 4, och därtill prenylsidokedjor som apigenin och luteolin inte bär [2]. Sidokedjorna är det som gör dem lätta att skilja från örtträdgårdens två skolexempel, och de gör också namnet begripligt. En prenylerad flavon, klassad utifrån samma korta lista av detaljer som allt annat i gruppen [2].
De dyker oftast upp i ett sammanhang där cannabisplantans ämnen beskrivs som en grupp som uppträder tillsammans i stället för var för sig [2]. Om samma cannflaviner finns i andra växter står som en öppen fråga i litteraturen [1]. Det är ett hederligt svar, och det är det svar underlaget tillåter. Strukturen är kartlagd. Utbredningen är det inte.
Grannorden: kemiska grupper, extraktion och regelverk
Runt flavonerna ligger en rad ord som söks i samma omgång, och de hör till olika kolumner. Cannabinoider är den grupp som CBD och THC tillhör, med egna namn och egna mätvärden, alltså inte samma uppställning som flavonerna. Terpener är hampans flyktiga doftämnen och står i en tredje kolumn. CO2 extraktion handlar om hur ett växtextrakt tas fram, inte om hur en molekyl klassas kemiskt. Frågan om vad som skiljer THC från CBD hör till cannabinoidkolumnen, liksom frågan om CBD är lagligt, som avgörs av regelverk per land och inte av var en ketongrupp sitter. CBD kapslar är i sin tur ett format, alltså en fråga om förpackning.
Vanliga frågor
3 frågorVad skiljer en flavon från en flavonol?
Varför bär hela gruppen flavonoider namn efter flavon?
Räknas cannflaviner som flavoner?
Om denna artikel
Luke Sholl har skrivit om cannabinoider, CBD och naturens bredare fördelar sedan 2011. Hans bakgrund omfattar egen erfarenhet av cannabisodling genom hela livscykeln från frö till skörd i jord, kokosfiber och hydroponisk
Den här wikiartikeln har tagits fram med hjälp av AI och granskats av Luke Sholl, Skribent inom CBD och välbefinnande. Redaktionellt ansvar: Joshua Askew.
Medicinskt förbehåll. Detta innehåll är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör med kvalificerad sjukvårdspersonal innan du använder någon substans.
Senast granskad 27 augusti 2026
Referenser (2)
- [1]Panche, A.N., Diwan, A.D. and Chandra, S.R. (2016). Flavonoids: an overview. DOI: https://doi.org/10.1017/jns.2016.41
- [2]ElSohly, M.A. and Slade, D. (2005). Chemical constituents of marijuana: the complex mixture of natural cannabinoids. DOI: https://doi.org/10.1016/j.lfs.2005.09.011
Relaterade artiklar

15 kolatomer: valencen i terpenlistan
Valencen är en sesquiterpen med formeln C15H24. Här står familjen, formeln och atomräkningen i fyra kolumner, tillsammans med det den citerade litteraturen anger om hampans aromatiska del.

Terpineol: monoterpenalkoholen med syrendoft
Ett molekylnamn som rymmer flera isomerer, en doftbeskrivning på tre ord och ett temperaturvärde som litteraturen inte är enig om. Här står de uppgifter som går att kontrollera.

Vad är sabinen? En terpen, tre uppgifter
Sabinen är en terpen med formeln C10H16 och en molmassa runt 136 g/mol. Den publicerade kokpunkten anges till omkring 163 °C vid atmosfärstryck.

Fytol: ett tal, ett tryckvillkor och en grupp doftämnen
Kokpunkten cirka 204 °C gäller under sänkt tryck, inte i vanlig luft. Runt den siffran finns gruppen terpener och terpenoider, och inte mycket mer publicerat om just fytol.

Ocimen: terpenen med söt, grön och träig arom
Kemisk familj, fyra aromord och ett avrundat kokpunktstal. Så ser ocimen ut när uppgifterna ställs upp rad för rad, och så nära molekylen kommer man utan att gå till en enskild produkt.

Guaiol: sesquiterpenalkoholen med två kokpunkter
Två kokpunktstal, en och samma molekyl. Så läser vi de publicerade uppgifterna om guaiol: kemisk familj, tre doftnoter och tryckvillkoret bakom siffrorna.

Vad är geraniol? Kemin bakom namnet
Kemisk familj, molekylformel och en ungefärlig kokpunkt: det är vad de publicerade uppgifterna om geraniol räcker till. Resten står i satsdokumentationen.

Farnesen: sesquiterpenen med äppelnot
Ett kolväte, en isomerfamilj och ett ungefärligt tal kring 250 °C. Så ser det dokumenterade underlaget om farnesen ut, uppgift för uppgift.

Eukalyptol och 1,8-cineol: samma molekyl, två skrivsätt
Eukalyptol och 1,8-cineol står för ett och samma ämne, det ena i löpande text och det andra i systematisk form. Kokpunkten ligger kring 176 °C vid vanligt atmosfärstryck.



















