Cannabisolja: tre olika flaskor bakom samma ord

Ordet pekar på en växt, inte på ett innehåll

Cannabisolja säger vilken växt oljan kommer från. Ingenting mer. Namnet anger varken vilka cannabinoider som sitter i extraktet eller hur mycket av dem som finns i flaskan.

Botaniskt är underlaget enkelt. Hampa och den narkotiska typen av cannabis hör till samma art, Cannabis sativa L. Det som skiljer dem åt går inte att läsa ur släktskapet, utan ur den kemi som har valts fram genom odling. Den praktiska indelning som används i dag formaliserades 1976 i arbetet av Small och Cronquist [1]. Den finns för att växtmaterial ska gå att skilja åt i praktiken, och i samma sammanhang nämns täthet som ett industriellt kriterium [1].

Konsekvensen märks direkt när två flaskor står på samma bänk. Båda kan komma från samma art. Ändå kan deras kemiska profil se helt olika ut, eftersom sort och urval bestämmer vad som finns i hartset. Frågan om skillnaden mellan THC och CBD handlar egentligen om just detta: vilka molekyler som dominerar analysen, och i vilka mängder de står där.

Ordet har dessutom flyttat sig över tid. Cibdol har formulerat och testat cannabinoider sedan 2014, och vid den tiden användes cannabisolja bredare än i dag: det kunde beteckna nästan vilket oljigt hampaextrakt som helst, oavsett vad analysen visade. Sedan dess har språket blivit mer specifikt, medan det gamla samlingsordet lever kvar i sökfältet.

Vad ordet inte anger är minst lika viktigt. Det säger ingenting om vilken del av plantan som gick in i processen. Ingenting om hur hartsets ämnen lossades från växtmaterialet. Ingenting om bäroljan som extraktet späds i, och ingenting om siffrorna på etiketten. De uppgifterna står någon annanstans: i innehållsförteckningen och i satsrapporten för just den flaskan.

Därför läses cannabisolja bäst som en rubrik med flera underrubriker. Rubriken talar om botanik. Underrubrikerna talar om kemi. Och det är underrubrikerna som avgör om en flaska får säljas inom EU, för i den delen räknas milligram och procent, inte växtnamn. Om CBD är lagligt att sälja avgörs av ett THC-tal som ska ligga under den gräns som gäller.

Det är också därför att två personer kan använda ordet i samma samtal och mena olika flaskor. En tänker på ett hampaextrakt där cannabidiol dominerar analysen. En annan tänker på ett koncentrat där tetrahydrocannabinol gör det. En tredje tänker på en flaska som mest består av bärolja med en liten andel extrakt i. Alla tre får plats under samma ord.

Ett par kontroller räcker för att sortera en flaska. Vilken art står angiven, vilka cannabinoider redovisas, och finns ett THC-tal med? Svaren står tryckta, och de tar bort mer osäkerhet än ordet på framsidan gör.

Hartset räknat i namn, inte i ett tal

Analyser av hartset har identifierat över hundra cannabinoider, och intill dem står terpener och en rad andra växtämnen [2]. Ett extrakt har alltså en profil, inte ett värde. Att beskriva det med en enda siffra är som att beskriva ett ackord med en enda ton.

Det finns en detalj i kemin som förklarar de flesta frågetecken kring analysrapporter. I den levande plantan sitter cannabinoiderna som syraformer, CBDA och THCA. Värme plus tid omvandlar dem till CBD och THC [2]. Ett laboratorium som analyserar ett prov redovisar därför båda: syraformen på en rad, den neutrala formen på en annan. Samma molekylfamilj, två poster.

Terpenerna hör till samma harts och står i litteraturen som en egen grupp av växtämnen intill cannabinoiderna [2]. De har egna namn och egna rader, och de finns i vetenskapliga sammanställningar snarare än på en frontetikett.

Uppräkningen har praktisk betydelse när två etiketter jämförs. Om den ena anger ett enda tal och den andra redovisar flera rader, är det inte säkert att de beskriver olika oljor. Det kan lika väl vara två sätt att skriva ner samma analys. Den mer kompletta versionen finns i satsrapporten, där varje post står för sig.

En sak till, som lätt går förlorad: uppräkningen gäller hartset, inte hela plantan. Cannabinoiderna och terpenerna sitter i det hartsartade materialet på blomma och blad, och det är det materialet som går vidare in i en extraktion. Vad som hamnar i flaskan beror på hur mycket av det som följde med.

• Art: hampa och narkotisk cannabis är samma art, Cannabis sativa L., och skillnaden ligger i den kemi som odlats fram, inte i härstamningen [1].
• Indelning: den praktiska taxonomin formaliserades 1976, och täthet nämns där som ett kriterium vid industriell odling [1].
• Antal: över hundra cannabinoider har identifierats i hartset, tillsammans med terpener och ytterligare växtämnen [2].
• Två former: CBDA och THCA i den levande plantan, CBD och THC efter värme och tid [2].
• Analysrapport: både syraformen och den neutrala formen står uppräknade, var och en på sin egen rad [2].
• Profil: extraktets kemi läses som en uppräkning av namn, inte som ett enda tal [2].
• EU: försäljning är laglig när THC-talet ligger under den gräns som gäller för marknaden i fråga.

Från blomma och blad till talet på etiketten

1. Biomassan väljs. Det som går in i en extraktion är blomma och blad, eftersom det hartsartade materialet sitter där. Det är också där cannabinoiderna och terpenerna finns, enligt de sammanställningar som beskriver hartsets kemi [2]. Vilken del av plantan som används avgör alltså vad nästa steg har att arbeta med.
2. Ämnena lossas från växtmaterialet. Superkritisk CO2-extraktion är ett exempel på hur det görs: koldioxid under tryck går in i materialet och tar med sig hartsets ämnen ut. Det är i det här momentet extraktet får sin grundprofil, och det är också här sökningar på CO2-extraktion hör hemma.
3. Hartsets ämnen skiljs från resten. Efter extraktionen ligger cannabinoiderna, terpenerna och de övriga växtämnena separerade från fibrer och grönmassa. Det som finns kvar är inte längre en planta utan en fraktion ur den, med en sammansättning som går att mäta post för post.
4. Fraktionen koncentreras. Resultatet är ett koncentrerat extrakt, tjockt och mörkt, med en kemi som ligger långt från vad någon skulle hälla i ett glas. Ingen del av kedjan hittills har ändrat vad ordet cannabisolja betyder, men varje steg har ändrat vad flaskan innehåller.
5. Extraktet standardiseras. Här bestäms hur mycket cannabidiol och övriga cannabinoider som ska finnas per volym, så att två satser går att jämföra. Utan det steget skulle varje sats bli en egen produkt med egna tal.
6. Extraktet späds i en bärolja. Det är den blandningen som fyller en flaska med pipett, och bäroljan är därmed en egen rad i innehållsbeskrivningen, skild från extraktet den bär.
7. Etiketten får ett procenttal. En flaska på 10 ml med 10 % motsvarar omkring 1 000 mg cannabidiol. Procenten beskriver koncentration, milligrammen den samlade mängden i förpackningen.
8. Samma mängd flyttas till en större flaska. Samma 1 000 mg i 30 ml blir strax över 3 %. Talet på framsidan sjunker, mängden i förpackningen är oförändrad, och därför måste procent och volym läsas ihop.

Hampaextrakt i katalogen, koncentraten utanför

Den här uppställningen ordnar ordet i kolumner, och Cibdols oljor står i den första: hampaextrakt där cannabidiol är den molekyl som redovisas i störst mängd, standardiserat och spätt i en bärolja. Det är samma kedja som beskrivs ovan, och den slutar i två tryckta uppgifter, innehållet på etiketten och analysen för satsen.

Kolumnen intill, koncentrat där tetrahydrocannabinol dominerar analysen, hör inte hemma i vår katalog. Cibdol tillverkar inte sådana produkter och säljer dem inte, och den här texten beskriver ingen tillverkningsmetod för dem. Det är en avgränsning, inget omdöme.

Det juridiska följer samma logik som kemin. Försäljning inom EU är laglig när THC-talet ligger under den gräns som gäller, och det talet står i analysen för satsen, inte i produktnamnet. Två flaskor kan bära nästan samma ord på framsidan och ändå hamna på olika sidor av den gränsen.

Format är en annan fråga än kolumn. Söker någon på CBD-kapslar handlar det om hur extraktet är förpackat, inte om vilken kolumn produkten hör till. Läsordningen är densamma i båda fallen: art, extrakttyp, cannabinoider i analysen, THC-tal, och till sist bärolja eller kapselskal.

Om det bara finns tid för en sak, låt det bli satsrapporten. Där står syraformerna och de neutrala formerna uppräknade var för sig, i linje med hur laboratoriearbetet av ElSohly och Slade från 2005 beskriver hartsets sammansättning [2], och där står talet för THC. Etiketten ger sammanfattningen. Rapporten ger raderna.

Procenttalet och milligramtalet hör ihop, men de svarar på olika frågor. Procent beskriver koncentration i förhållande till volym. Milligram beskriver den samlade mängden i förpackningen. Samma mängd cannabidiol ser stor ut i en liten flaska och liten ut i en stor, utan att en enda molekyl har flyttat sig.

Och den botaniska delen tål att upprepas, för det är den som gör ordet så brett. Hampa och narkotisk cannabis är samma art, och den praktiska indelningen mellan dem kom 1976 [1]. Ordet cannabisolja skiljer inte på dem. Analysen gör det. Kvar står tre saker som går att kontrollera innan en flaska öppnas: vilken växt, vilken kemi, vilket tal för THC.