CBDA: syran hampan bygger själv

Två kolumner från samma skörd

Ett kuvert på bordet, två analysrapporter

Halv nio på morgonen. Två utskrifter ligger på köksbordet, båda från samma skörd. Den ena gäller färskt växtmaterial, den andra en färdig olja. Läser man dem sida vid sida får man samma första intryck: det ser ut som två olika råvaror. Kolumnerna stämmer inte överens, namnen är nästan lika men inte identiska, och den som väntade sig ett enda tal får två.

Den situationen är utgångspunkten här. I den kemiska genomgången av cannabis av ElSohly och Slade från 2005 [1] framträder just den jämförelsen: ett prov av färskt växtmaterial och ett prov av den färdiga oljan från samma skörd läses som två skilda ingångar. Samma växt. Samma fält. Två dokument som inte förklarar sig själva.

Sådana rapporter läses ofta baklänges. Först letar ögat efter ett tal, sedan efter namnet framför talet. Här är det bättre att göra motsatsen. Namnet på raden bestämmer vad talet betyder, och i hampa finns namn som skiljer sig från varandra på en enda bokstav.

Bokstaven A är inget fikonspråk

CBDA är förkortningen för cannabidiolsyra. A i slutet markerar syraformen, medan CBD står för den neutrala formen av samma molekylnamn. Konventionen kommer ur kemin och är inte ett ord som en marknadsavdelning hittat på. Den löper genom litteraturen om cannabinoider och gör att en rad i ett provsvar går att läsa utan förklaring [1].

Det låter som en petitess. Det är det inte. Den som ser CBDA och CBD i samma dokument och tror att någon råkat skriva samma sak två gånger drar fel slutsats om vad provet visar. Två rader, två former, ett och samma växtmaterial i botten.

Samma logik gäller de andra namnen i familjen. Syraformerna får sitt A, de neutrala formerna står utan, och i en analysrapport hamnar de på egna rader med egna tal. Därför är det ingen slump att ett provsvar från färskt växtmaterial och ett provsvar från färdig olja kan framstå som två olika ingångar även när skörden är densamma [1]. Konventionen ger dem två namn. När suffixet är läst faller resten av tabellen på plats, och frågan flyttar sig från vad det här är till var det kommer ifrån.

Rapporten från 1998: ett enzym flyttar en enhet

Frågan om var CBDA kommer ifrån har ett publicerat svar, och det är äldre än de flesta produkter som står på en hylla i dag. Fellermeier och Zenk beskrev 1998 ett transferasenzym i hampa som flyttar en prenylenhet till olivetolsyra [2]. Produkten av den reaktionen är cannabigerolsyra.

Det är hela mekaniken i en mening, men den förtjänar att packas upp. Ett enzym är växtens eget verktyg för att sätta ihop molekyler. Olivetolsyran är materialet som redan finns på plats. Prenylenheten är biten som fästs på. När den sitter där heter resultatet cannabigerolsyra, och i samma arbete anges den som föregångare till de cannabinoider som ligger längre ned i kedjan [2].

Notera vad rapporten från 1998 gör och var den stannar. Den namnger ett enzym, ett utgångsmaterial och en produkt. Den placerar cannabigerolsyra först i ordningen. Den handlar om växtkemi, inte om innehållet i en förpackning på ett bord. Allt som står här om ursprunget till CBDA går tillbaka på den typen av arbete, och det är skälet till att årtalet skrivs ut i stället för en svepande formulering om vad forskningen visar.

För den som läser om cannabinoider för första gången är det här den mest användbara biten: växten bygger syror. Namnen med A i slutet är ingen avvikelse i tabellen. De är utgångsläget.

• Enzymet: ett transferas från hampa, beskrivet i arbetet från 1998 [2].
• Utgångsmaterialet: olivetolsyra, molekylen som enzymet arbetar på [2].
• Biten som flyttas: en prenylenhet, överförd i det steg som rapporten namnger [2].
• Produkten: cannabigerolsyra, resultatet av reaktionen och den post som står först i ordningen [2].
• Rollen: cannabigerolsyra anges som föregångare till de cannabinoider som ligger nedströms, och CBDA hör till dem [2].
• Räckvidden: arbetet gäller växtens kemi och namnger steg och ämnen, inte innehållet i en enskild flaska eller kapselförpackning.

Grenen som utgår från en enda syra

Det intressanta i arbetet från 1998 är inte bara reaktionen, utan formen på det som kommer efter. Cannabigerolsyra står i början. Sedan grenar underlaget ut sig, och bland de cannabinoider som räknas till nedströmssidan finns CBDA [2]. En syra först. Flera syror sedan.

Det gör CBDA till medlem i en grupp, inte till en kuriositet. Namnet ser ut som en variant av CBD för den som läser fort, men i växtens biosyntes står de på olika platser: den ena som en av syrorna på grenen, den andra som ett namn utan A. Det är samma slags skillnad som förklarar varför två provsvar från en och samma skörd kan se olika ut [1].

Här är det värt att stanna vid vad de två citerade arbetena omfattar. Genomgången från 2005 av ElSohly och Slade redovisar cannabis som en sammansatt blandning av naturligt förekommande cannabinoider och ställer analysen av färskt växtmaterial intill analysen av en färdig olja [1]. Arbetet från 1998 namnger ett enzymsteg och dess produkt [2]. Ingen av dem uttalar sig om ett bestämt parti, en bestämd flaska eller en bestämd hylla.

Det är en mindre spektakulär ram än den som ofta återges i tredje hand, och den är mer användbar. När någon frågar var CBDA kommer ifrån finns ett konkret svar i växtkemin. När någon frågar vad som står angivet för en specifik förpackning ligger svaret någon annanstans, nämligen i satsrapporten för just den satsen.

Ordningen mellan de två frågorna är inte förhandlingsbar. Kemin förklarar varför raden finns. Rapporten anger vad som står på raden. Blandas de ihop uppstår den vanliga missuppfattningen att syraformen skulle vara ett tekniskt spår från tillverkningen, i stället för något som växten själv sätter ihop [2].

Frågan om thc cbd skillnad ställs ofta i samma omgång som frågan om CBDA. Den skillnaden är av samma slag i den kemiska litteraturen: olika molekylnamn får olika rader, och en rad byter inte plats med en annan bara för att förkortningarna liknar varandra [1]. Många söker dessutom på cannabinoider och terpener i samma andetag, eftersom bägge orden återkommer på samma etiketter. Den här sidan håller sig till syraformen och de två publikationer som går att peka på.

Underlaget punkt för punkt, i den ordning det håller

1. Börja i namnet. CBDA är förkortningen för cannabidiolsyra, och bokstaven A i slutet markerar syraformen. Konventionen kommer ur kemin och inte ur en produktbeskrivning, vilket är hela skälet till att raden i ett provsvar går att läsa utan fotnot [1].
2. Gå vidare till växten. Fellermeier och Zenk beskrev 1998 ett transferasenzym i hampa som flyttar en prenylenhet till olivetolsyra, och produkten av reaktionen är cannabigerolsyra [2]. Tre namn, ett steg, ett årtal. Det är den mest konkreta uppgiften om ursprung som finns att peka på.
3. Håll ordning på riktningen. I samma arbete anges cannabigerolsyra som föregångare till de cannabinoider som ligger nedströms, och CBDA hör till den grenen [2]. Utgångsläget är alltså en enda syra, inte ett dussin parallella spår. Den ordningen bär hela resten av läsningen.
4. Lägg de två provsvaren intill varandra. Ett prov från färskt växtmaterial och ett prov från den färdiga oljan, hämtade ur samma skörd, framträder i det kemiska underlaget som två skilda ingångar [1]. Det är därför frågan om syraformen alls dyker upp vid ett köksbord.
5. Skilj växtkemi från katalog. Ett publicerat arbete namnger ämnen och steg. En förpackning har en etikett och en satsrapport. Båda går att läsa, men de svarar på olika frågor, och det är sällan den ena av dem som saknas.
6. Se efter var CBDA står som angiven komponent och inte bara som ett omnämnande i löpande text. I fullspektrumformeln 2.0 är CBDA standardiserad tillsammans med CBC, CBG och CBN, och det gäller varje sats. Sortimentet är skrivet som en specifikation.
7. Läs vad ordet standardiserad innebär på den raden. Syraformen är en uppmätt komponent i formeln. Den är inte en rest som blivit kvar efter ett senare steg i tillverkningen, och avståndet mellan de två sakerna är hela poängen med att mäta.
8. Avsluta i satsdokumentationen. Upprepbarhet är det som gör en formel möjlig att kontrollera, och satsrapporten är stället där den visas för en bestämd flaska eller förpackning. Där står talen. Här står kemin. Två dokument, inte ett.

CBDA som specificerad rad hos Cibdol

Sortimentet ska läsas som en specifikation, inte som en antydan. Vi håller oss till den formuleringen av ett enkelt skäl: en rad som är standardiserad går att kontrollera, en antydan gör det inte.

I fullspektrumformeln 2.0 står CBDA standardiserad tillsammans med CBC, CBG och CBN, och det gäller varje sats. Syraformen finns där som en uppmätt komponent i formeln. Den är inte något som råkat bli kvar efter ett efterföljande steg i produktionen, och den skillnaden är hela anledningen till att raden alls skrivs ut.

Skillnaden är praktisk, inte teoretisk. Vore syraformen bara en slump i tillverkningen skulle raden vandra fram och tillbaka mellan partier utan att någon bestämt något. Är den standardiserad finns det ett tal att ställa mot ett provsvar. Arbetet med cannabinoider sedan 2014 handlar om just den upprepbarheten, och satsrapporten som följer varje sats är demonstrationen av den.

Formaten i den delen av katalogen är två: CBD-olja 2.0 i flaska och CBD Kapslar 2.0 i förpackning. Den som söker på cbd kapslar vill oftast veta vad som står i innehållsbeskrivningen, och svaret ligger på etiketten och i satsdokumentationen, inte i en allmän text om växtkemi. CBDA hamnar i samma kolumn som de övriga cannabinoiderna i rapporten, med eget namn och eget tal.

• CBDA i formeln: standardiserad i fullspektrumformeln 2.0, i varje sats, tillsammans med CBC, CBG och CBN. Raden är en specifikation och lämnar inte frågan öppen.
• Syraformens status: en uppmätt komponent i formeln, inte en rest efter ett senare steg i tillverkningen.
• Satsrapporten: platsen där talen för en bestämd flaska eller förpackning står, sats för sats, med varje namn på egen rad.
• Formaten: CBD-olja 2.0 med pipett och CBD Kapslar 2.0, samma formelfamilj i två slags förpackningar.
• Söktermer intill: frågor om co2 extraktion rör tillverkningssteget och besvaras inte av de två publikationer som citeras här.
• Frågor om cbd lagligt hör till regelverkstexter och till uppgifterna om en bestämd förpackning, inte till den här genomgången av växtkemi.

Sammanställning av det citerade underlaget