Endocannabinoider: anandamid, 2-AG och enzymerna bakom dem

Växtens kannabinoider i en kolumn, kroppens egna i en annan

1. Samma ord, två ursprung: cannabinoider kan komma ur hampa, och kroppen bildar också egna molekyler i samma familj. Endocannabinoider är den andra gruppen.
2. Anandamid isolerades 1992 ur hjärnvävnad, och samma arbete av Devane med kollegor redovisar strukturen och bindningen till kannabinoidreceptorn [1].
3. 2-AG identifierades 1995 av Sugiura med kollegor. Det kemiska namnet är 2-arakidonoylglycerol, och publikationen beskriver molekylen som en möjlig kroppsegen ligand för kannabinoidreceptor i hjärnvävnad [2].
4. Paret anandamid och 2-AG står utan förbehåll i litteraturen. Ytterligare närliggande lipider räknas som föreslagna endocannabinoider och är fortfarande under studie.
5. Tre år skiljer de två publikationerna. Anandamid kommer först, 1992 [1]. Sedan 2-AG, 1995 [2].
6. Efter frisättning möter båda molekylerna kannabinoidreceptorer, och det sker på celler i närheten av platsen där de bildades [1][2].
7. Anandamid bryts ner av fettsyraamidhydrolas. Genomgången av Fowler med kollegor från 2001 tar upp enzymet från biokemisk och farmakologisk sida och pekar ut det som ett farmakologiskt mål [3].
8. För 2-AG är monoacylglycerollipas den huvudsakliga vägen ut, och den vägen är molekylens egen.
9. Kemin skiljer paret åt. 2-AG är en glycerolester, inte en amid, och det ger molekylen ett eget nedbrytande enzym. Därför kan de två hanteras oberoende av varandra.
10. Namnen ligger nära varandra i sökfältet. En endocannabinoid är kroppsegen, medan en sökning på thc cbd skillnad rör två molekyler ur växten.
11. Molekylen 2-AG och forskningen runt den får ett eget, mer detaljerat uppslag i den här delen av wikin.
12. Uppgifterna ovan är hela grunden här: två namn, två årtal, två enzymer och en receptorfamilj som molekylerna möter [1][2][3].

Anandamid och 2-AG, molekyl för molekyl

Hjärnvävnad, 1992, och namnet som kom först

Det första namnet i den här familjen kommer från 1992. Devane med kollegor isolerade en molekyl ur hjärnvävnad och redovisade dess struktur tillsammans med bindningen till kannabinoidreceptorn [1]. Så långt sträcker sig fyndet, och det räcker långt: en kroppsegen molekyl med adress till samma receptor som gett hela gruppen sitt namn.

Anandamid är kemiskt en amid. Ordet är ingen dekoration. Amidbindningen avgör vilket enzym som tar hand om molekylen efteråt, och där kommer fettsyraamidhydrolas in. Enzymet fick en samlad genomgång 2001, av Fowler med kollegor, där både biokemin och farmakologin gås igenom och enzymet pekas ut som ett farmakologiskt mål [3].

Glycerolestern som skrevs in 1995

Tre år senare kom nästa namn. Sugiura med kollegor beskrev 2-arakidonoylglycerol i hjärnvävnad och formulerade fyndet försiktigt: en möjlig kroppsegen ligand för kannabinoidreceptor [2]. Kortformen 2-AG är den som används i litteraturen sedan dess.

Kemiskt går de två åt olika håll. 2-AG är en glycerolester. Ingen amidbindning, alltså inget arbete för fettsyraamidhydrolas. I stället är monoacylglycerollipas den huvudsakliga nedbrytningsvägen, vilket gör att anandamid och 2-AG kan hanteras oberoende av varandra i vävnaden. Två molekyler i samma familj, med separata enzymer bakom sig.

Molekylen och forskningen runt den är omfattande nog att förtjäna en egen och mer detaljerad genomgång. Här står den i sitt sammanhang, som den andra av de två namngivna endocannabinoiderna.

Frisättning, receptor, enzym: ordningen i litteraturen

Det som händer efter att en endocannabinoid har frisatts går att beskriva i två led. Först receptorn. Både anandamid och 2-AG möter kannabinoidreceptorer på celler i närheten, och det är där de publicerade beskrivningarna av de två molekylerna börjar [1][2]. Ingen lång transport, ingen omväg.

Sedan enzymet. Anandamid hydrolyseras av fettsyraamidhydrolas [3]. För 2-AG är monoacylglycerollipas den huvudsakliga vägen. Att paret har olika enzymer följer direkt av kemin: en amid och en glycerolester är två olika slags molekyler, även när de hör till samma familj.

Följden av den skillnaden är praktisk för den som läser litteraturen. Anandamid och 2-AG hänger inte ihop mekaniskt, eftersom var och en har sin egen väg ut ur vävnaden [2].

Innehållet i 2001-genomgången av enzymet

Arbetet från 2001 är ingen enskild mätning utan en samlad genomgång. Fowler med kollegor går igenom fettsyraamidhydrolas från två sidor, biokemin och farmakologin, och beskriver enzymet som ett farmakologiskt mål [3]. Det är därför namnet dyker upp så ofta i texter om anandamid: enzymet är den punkt där molekylens väg genom vävnaden avgörs. För 2-AG står monoacylglycerollipas i motsvarande position, som huvudvägen i samma uppställning.

Samma uppgifter, ordnade i en tabell

Så hänger namnen, årtalen och enzymerna ihop

1. Endocannabinoid betyder en molekyl som kroppen själv bildar och som möter kannabinoidreceptorer på celler i närheten [1][2].
2. Två namn står utan förbehåll: anandamid och 2-AG. Allt annat i kategorin är förslag som fortfarande utreds.
3. 1992 är årtalet för anandamid, i arbetet av Devane med kollegor, som isolerade molekylen ur hjärnvävnad [1].
4. 1995 är årtalet för 2-AG, hos Sugiura med kollegor, med det kemiska namnet 2-arakidonoylglycerol i samma publikation [2].
5. Amid eller ester: den skillnaden är inte kosmetisk, den bestämmer vilket enzym som tar över efter receptorkontakten.
6. Fettsyraamidhydrolas hör till anandamid och fick sin samlade genomgång 2001, av Fowler med kollegor [3]. Monoacylglycerollipas hör till 2-AG som huvudväg.
7. Eftersom enzymerna är olika kan de två molekylerna hanteras oberoende av varandra i vävnaden, och det är kemin bakom paret som gör den skillnaden möjlig.
8. Läsordningen är kort: namn, årtal, vävnad, receptor, enzym. Fem led, ingenting däremellan.
9. Cannabinoider är samlingsnamnet för hela gruppen, och sökningar på cannabinoider leder därför både till växtens molekyler och till kroppens egna.
10. Söktermer som cbd kapslar, cbd lagligt, cbd biverkningar och co2 extraktion hör till andra uppslag, där format, regelverk och tillverkning står var för sig.
11. Terpener är ett eget uppslag i samma wiki och alltså ingen del av den här kemiska beskrivningen.
12. Cibdol har arbetat med cannabinoider sedan 2014, och uppslagen här beskriver molekyler, medan satsrapporten är den plats där en bestämd flaska går att läsa av.
13. Tre publikationer bär hela sidan: 1992 [1], 1995 [2] och 2001 [3]. Där slutar underlaget.