CBGA: syran som kommer före THC och CBD

Cannabigerolsyra, nummer för nummer

THC och CBD har egna sökningar, egna regelverk, egna hyllor i butiken. Ingen av dem finns i den levande hampaplantan från början. Det som finns där är en syra med ett namn som sällan hamnar på en etikett: cannabigerolsyra, i kortform CBGA. Först när plantans egna enzymer har arbetat vidare dyker de namn upp som de flesta känner igen. Ordningen är alltså den omvända mot hur ämnena brukar presenteras.

1. Namnet, kort. CBGA är syraformen av cannabigerol. Syraform och neutral form är samma molekyl i två tillstånd, och just den distinktionen går igen genom hela cannabinoidkatalogen [2].
2. Läget dessförinnan. I mitten av 1990-talet var cannabinoidkemin redan väl dokumenterad. Strukturer, namn och mätmetoder fanns på plats. Frågan om vilken molekyl plantan bygger först gjorde det inte.
3. Året och namnen. 1998 rapporterade Fellermeier och Zenk ett svar, och underlaget var ett försök där enzymet bakom steget identifierades [1].
4. Reaktionen. Olivetolsyra är utgångsmaterialet, cannabigerolsyra är produkten. Ett specifikt och reproducerbart enzymsteg, kartlagt 1998 [1].
5. Uppdelningen efteråt. Ur CBGA går tre syralinjer vidare i den levande plantan, och vilka av dem som är öppna hänger på vilka synthasenzymer sorten bär med sig [1].
6. Rubrikens påstående. Arbetet från 1998 sätter CBGA som föregångaren till tetrahydrocannabinol, och det står i klartext redan i publikationens titel [1].
7. Katalogens storlek. Genomgången av ElSohly och Slade från 2005 räknar cannabis som en sammansatt blandning av naturliga cannabinoider, med dussintal enskilda cannabinoider och hundratals andra växtbeståndsdelar [2].
8. Sortens roll. Vilken av de tre linjerna som dominerar avgörs av enzymuppsättningen i sorten, inte av något som justeras i efterhand [1].
9. Utanför plantan. Där är akten betydligt tunnare. CBGA är närvarande under en kort period, i mängder som varierar, och övergår till CBG under de förhållanden som råder vid vanlig extraktion och förvaring. Att isolera syran är svårt.

Enzymsteget som identifierades 1998

Kemin var kartlagd, ursprunget stod öppet

Mitten av 1990-talet: cannabinoidkemin var redan väl dokumenterad. Ämnena hade namn, strukturerna var uppritade, analyserna fungerade. Listorna växte. Men en lista är inte en ordning, och steget längst bak i kedjan låg kvar utan svar. Vilken molekyl bygger plantan först, och vilket enzym utför sammanfogningen?

1998 kom svaret. Fellermeier och Zenk redovisade ett försök där enzymet bakom just det steget identifierades, och slutsatsen formulerades rakt ut redan i titeln: CBGA som föregångaren till tetrahydrocannabinol [1]. Det är en avgränsad uppgift, och den är precis så användbar som avgränsade uppgifter brukar vara. Efter det arbetet har cannabinoidsyrorna en startpunkt att räknas från.

Skillnaden är praktisk. En uppräkning av dussintal ämnen säger vad som har hittats i växtmaterial [2]. Ett identifierat enzymsteg säger i vilken ordning arbetet sker i plantan. Det första är en inventering, det andra är en riktning.

Olivetolsyra in, cannabigerolsyra ut

Reaktionen går att beskriva i en rad. Olivetolsyra är utgångsmaterialet, cannabigerolsyra är produkten, och mellan dem står ett enzym. Steget beskrivs som specifikt och reproducerbart, vilket är två ord med tyngd: samma utgångsmaterial ger samma produkt, om och om igen, och det är inte slumpen som avgör vilken molekyl som kommer ut [1].

Sedan slutar den raka linjen. Ur CBGA går tre syralinjer vidare, och vilka av dem som faktiskt är öppna i en bestämd planta hänger på vilka synthasenzymer sorten bär [1]. Samma startmolekyl, tre möjliga fortsättningar, en enzymuppsättning som avgör vad som händer.

Det arbetet från 1998 slog fast var alltså ursprunget, inte allt som följer efter det. Uppdelningen är nästa fråga, och den hör hemma i växtmaterialet snarare än i provröret.

Vilka synthasenzymer sorten bär med sig

Fördelningen bestäms i plantan, inte i efterhand

Här sitter den uppgift som förklarar mest. Vilken av syralinjerna som blir den stora avgörs av sortens uppsättning synthasenzymer. Ett enzym som inte finns i sorten kan inte öppna sin linje, hur mycket CBGA plantan än bygger. Därför skiljer sig två sorter från varandra långt innan någon skördar dem [1].

Frågan om thc cbd skillnad brukar ställas om två färdiga molekyler, ungefär som om de var två varor i samma hylla. I den levande plantan börjar skillnaden tidigare. Den börjar vid vilka synthasenzymer sorten bär, och båda namnen står nedströms om samma syra [1]. Det är samma utgångspunkt, olika enzymkomplement.

Publikationen från 1998 pekar dessutom ut riktningen för en av linjerna med namn: CBGA som föregångare till tetrahydrocannabinol [1]. Den formuleringen är hämtad ur titeln, och den är värd att läsa som just det den är. En avgränsad kemisk uppgift.

Hampa inom EU:s gränsvärden är framodlad och utvald

Sorten är alltså inte en detalj. Hampa som odlas lagligt inom EU är framodlad och utvald för att hålla sig inom de gränsvärden för THC som gäller för grödan, och det ligger i växtmaterialet från början. Ingenting rättas till i efterhand för att få talet på plats.

Det är den ordning som är lätt att missförstå. Söker man på cbd lagligt landar man i gränsvärden, siffror och regelverk kring den färdiga varan. Steget före dem sitter i enzymerna: vilka linjer ur CBGA som finns tillgängliga i en sort, och vilka som helt enkelt inte gör det [1]. Urvalsarbetet handlar om att välja växtmaterial, inte om att korrigera ett resultat.

Kort sagt: enzymuppsättningen kommer först, halten i grödan följer av den, och regelverken läser talet som blir kvar.

Dussintal cannabinoider och hundratals andra beståndsdelar

Genomgången av ElSohly och Slade från 2005 sätter CBGA i sitt sammanhang. Cannabis räknas där som en sammansatt blandning av naturliga cannabinoider, och katalogen omfattar dussintal enskilda cannabinoider vid sidan av hundratals andra växtbeståndsdelar [2]. Det är en stor uppräkning, och den blir mer läsbar när man ser hur varianterna uppstår.

Tre slags varianter återkommer i den katalogen. Först syraform och neutral form av samma molekyl, alltså två poster som i grunden hör till samma ämne. Sedan varianter med olika sidokedja. Och till sist nedbrytningsprodukter som uppstår när växtmaterialet åldras [2]. Samma molekyl kan därför ha flera rader, beroende på vilket tillstånd provet fångade.

CBGA hör hemma i den första gruppen. Syran har en neutral motsvarighet i CBG, och den övergången är inte teoretisk: den sker under de förhållanden som gäller vid vanlig extraktion och förvaring. Det är en av anledningarna till att namnet CBG är vanligare i sammanställningar än namnet på syran som kommer före det.

Den större delen av katalogen från 2005 är inte cannabinoider alls, utan de hundratals övriga beståndsdelarna [2]. Söker man på terpener hamnar man i den delen: aromatiska växtbeståndsdelar som räknas separat från cannabinoiderna, med egna namn och egna listor. De två grupperna kommer ur samma växtmaterial, men de står i olika kolumner, och det är värt att hålla isär när man läser en sammanställning över vad som har hittats i cannabis.

Storleken på katalogen förklarar också varför ett enda identifierat enzymsteg räknas som ett fynd med tyngd. Dussintal poster utan ordning är en inventering. Ett kartlagt steg från olivetolsyra till CBGA ger dem en början [1].

CBGA efter skörden

Fyra skäl till att syran är svår att studera

Underlaget om CBGA utanför den levande plantan är tunt, och det finns konkreta skäl till det. Närvaron är kortvarig, alltså är tidsfönstret litet. Mängderna varierar, vilket gör mätningar mellan prover svårare att ställa intill varandra. Under de förhållanden som råder vid vanlig extraktion och förvaring övergår syran till CBG. Och att isolera själva ämnet är svårt.

Fyra hinder som drar i samma riktning. Det som går att läsa om CBGA handlar därför mest om plantans kemi, inte om ett ämne i en flaska. Söktermen co2 extraktion beskriver en metod för att få ut växtmaterialets innehåll, och just processteget är en av punkterna där syraformen inte står kvar oförändrad.

Det arbetet från 1998 fastställde ursprunget, och det står [1]. Resten av frågorna kring syran efter skörden hör till en tunnare akt, och det är rimligt att säga det rakt ut.

Så hanterar vi ett tunt underlag

Cibdol har arbetat med cannabinoider sedan 2014, och CBGA följer samma regel här som varje annan cannabinoid: redovisa det som är visat, namnge källan, låt luckorna stå kvar som luckor. Ingen sida blir bättre av att fyllas ut på ställen där litteraturen tiger.

Praktiskt betyder det två saker. Uppgifterna om enzymsteget och de tre syralinjerna har årtal och författare, och de går att kontrollera [1]. Uppgifterna om hur stor katalogen är kommer från genomgången 2005, med samma möjlighet till kontroll [2]. Det som saknas står som saknat.

I katalogen står oljor och cbd kapslar sida vid sida, och det som är tryckt på en förpackning är namn och halter för de cannabinoider formeln innehåller. Kemin på den här sidan handlar om plantan, siffrorna på förpackningen om innehållet i en bestämd produkt. Två olika kolumner, och de blandas inte ihop.