Utbildningsinnehåll om cannabinoidforskning — inte medicinsk rådgivning. Rådfråga en läkare innan du kombinerar CBD-produkter med mediciner. Vår åldersbestämmelse
CBDV (cannabidivarin): sidokedjan med tre kolatomer

Definition
CBDV, cannabidivarin, är propylanalogen till cannabidiol: ringsystem, dubbelbindningar och hydroxylgrupper sitter i samma lägen, men sidokedjan har tre kolatomer i stället för fem [1]. Ändelsen -varin är själva markören för den kortare kedjan [1]. I undersökningar av cannabis står CBDV med bland de identifierade cannabinoiderna, och varinerna som grupp ligger typiskt långt under pentylkannabinoiderna [1].
Två kolatomer kortare, allt annat på plats
Sidokedjan är den del av molekylen som sticker ut från ringsystemet, och där sitter hela skillnaden. Cannabidiol bär en pentylkedja: fem kolatomer i rad. Cannabidivarin, CBDV, bär en propylkedja med tre. Ringsystemet är detsamma i båda. Dubbelbindningarna sitter i samma lägen. Hydroxylgrupperna sitter på samma platser [1]. Det är därför den kemiska litteraturen placerar CBDV som propylanalog till cannabidiol [1]. Ordet analog säger just det: samma uppbyggnad, en enda del utbytt. CBDV hör dessutom till samma klass av cannabinoider från växten som CBD, CBG, CBC och CBN [1].
Det som är identiskt, led för led
Tre saker går att ställa intill varandra utan att något ändrar sig: ringsystemet, dubbelbindningarnas lägen och hydroxylgrupperna [1]. Kvar blir kedjans ände. Två kolatomer. Så kort är avståndet mellan de två namnen, och ändå räcker det för att föreningarna ska få egna rader i uppräkningen av cannabinoider i växten [1]. I sammanställningen av växtens kemiska beståndsdelar hos ElSohly och Slade från 2005 står CBDV som en egen post [1]. Parbildningen mellan en pentylförening och dess propylmotsvarighet är strukturell bokföring: den håller ordning på kolatomer och namn, ingenting mer. En kortare kedja ger ett nytt namn, inte ett nytt skelett.
Ändelsen som talar om kedjans längd
Namnen i den här familjen fungerar som en kod, och koden ligger i ändelsen. Leden -varin markerar den kortare kedjan [1]. Växtkemiska genomgångar har hittat propylmotsvarigheter till flera av pentylkannabinoiderna [1], vilket gör att namnen kommer i par. Förkortningarna följer samma logik: ett V på slutet, en kedja med tre kolatomer, samma skelett som förut. Den som jämför THC och CBD ställer två pentylföreningar mot varandra, och varinerna ligger vid sidan av just den jämförelsen. Ordningen är lätt att kontrollera, för den bygger bara på hur många kolatomer kedjan räknar. Uppställningen nedan är kolräkning, inget annat.
- CBD: pentylkedja med fem kolatomer.
- CBDV: propylkedja med tre kolatomer.
- THC: pentylkedja med fem kolatomer.
- THCV: propylkedja med tre kolatomer.
- Leden -varin i det långa namnet: markör för den kortare kedjan [1].
- Paren CBD och CBDV, THC och THCV: strukturell bokföring mellan två kedjelängder.
Prenyltransferaset, och grenen där kedjan blir kortare
Frågan var den korta kedjan kommer ifrån får sitt svar tidigt i växtens kemi, inte i slutet. Arbetet av Fellermeier och Zenk från 1998 beskriver ett prenyltransferas från hampa som sätter samman geranylpyrofosfat och olivetolsyra till cannabigerolsyra, CBGA [2]. CBGA är den gemensamma sura föregångaren till pentylkannabinoiderna [2]. Prenylering betyder här att två byggstenar fogas ihop till en enda molekyl, och det är det steget som enzymet utför. Varin-grenen börjar med en annan byggsten. I stället för olivetolsyra går en resorcinolsyra in, en som bär en kedja med tre kolatomer [2]. Samma prenylering, ny utgångspunkt, och produkten blir cannabigerovarinsyra, CBGVA, inte CBGA [2]. Kedjelängden är alltså bestämd redan innan molekylen har fått ett eget cannabinoidnamn. Det är också anledningen till att varinerna hänger ihop parvis med pentylföreningarna hela vägen: skillnaden uppstår i ett tidigt led och följer sedan med. Kartläggningen av huvudlinjen gjordes under slutet av 1990-talet. Först syran, sedan namnen.
Hur ofta namnet dyker upp i undersökningar av växten
CBDV står med bland de cannabinoider som har identifierats i cannabis [1]. Det är den nivå av uppgift litteraturen ger: namnet finns i uppräkningen, som en post bland många. Sammanställningen hos ElSohly och Slade från 2005 går igenom växtens komplexa blandning av naturliga cannabinoider, och CBDV hör till de föreningar som är påvisade där [1]. Halterna beskrivs på gruppnivå. Varinerna som grupp ligger typiskt långt under pentylkannabinoiderna [1], vilket gör CBDV till en liten post i en lista där CBD och THC står för de stora talen. Att en uppgift gäller gruppen och inte ett enskilt prov är värt att hålla i huvudet, för den säger ingenting om ett bestämt parti hampa. Vad som går att läsa av är ordningen mellan raderna, inte ett tal för en enskild planta. Fler siffror än så står inte i de arbeten som citeras här, och då står de inte i den här texten heller. Namnet finns, platsen i uppräkningen finns, storleksordningen är angiven för gruppen [1].
Fettlöslig molekyl, och vad som följer med i extraktet
CBDV är lipofil, alltså fettlöslig, och löser sig dåligt i vatten. Det säger en del om var molekylen hamnar när hampa bearbetas. Vid vanlig CO2-extraktion följer CBDV med profilen, utan någon egen väg ut ur växtmaterialet. Ingen separat rutin, ingen särbehandling. Den reser med de övriga cannabinoiderna, i den fettlösliga delen. Den låga vattenlösligheten är samtidigt skälet till att man inte letar CBDV i en vattenfas. Lägg gruppuppgiften från växtundersökningarna intill det, att varinerna typiskt ligger långt under pentylkannabinoiderna [1], och bilden blir enkel: när CBDV finns med i ett extrakt finns den med som en liten del av en profil, inte som en egen huvudpost. Den kemiska likheten med cannabidiol slutar inte vid strukturen. Båda hör till samma klass av cannabinoider från växten [1], och båda är föreningar som trivs i olja snarare än i vatten. Kedjelängden avgör namnet. Löslighet och extraktion hänger ihop med hela molekylklassen.
CBDV mellan växtkemin och hyllan
Ingen produktrad byggd kring CBDV
Det finns inga produkter i vårt sortiment som är byggda kring CBDV. Den här sidan är ett kemiskt uppslag: en molekyl, ett namn, två publicerade arbeten. Vårt arbete med cannabinoider har pågått sedan 2014, och en text som den här hör till den del av katalogen där kemin förklaras, inte där en flaska beskrivs. Uppgifterna kommer från växtkemisk litteratur [1][2]. Ska innehållet i en bestämd förpackning kontrolleras är det förpackningen och dess dokumentation som svarar, inte en strukturformel.
Uppgifter den här texten håller sig till
Ordet cannabinoider återkommer i varje uppräkning där CBDV hör hemma, och det är i sådana listor namnet oftast dyker upp [1]. Terpener hör till en annan grupp i växtens kemi och har egna uppslag. Frågan om CBD är lagligt gäller regelverk och gränsvärden, inte kolatomer i en sidokedja, och den besvaras på annan plats. Detsamma gäller valet mellan format som olja och kapslar. Kvar här står strukturen, namnleden och den sura föregångaren.
Vanliga frågor
4 frågorÄr CBDV och CBD samma molekyl?
Varför slutar namnet cannabidivarin på -varin?
Vilken sur föregångare hör till varin-grenen?
Följer CBDV med i ett extrakt?
Om denna artikel
Luke Sholl har skrivit om cannabinoider, CBD och naturens bredare fördelar sedan 2011. Hans bakgrund omfattar egen erfarenhet av cannabisodling genom hela livscykeln från frö till skörd i jord, kokosfiber och hydroponisk
Den här wikiartikeln har tagits fram med hjälp av AI och granskats av Luke Sholl, Skribent inom CBD och välbefinnande. Redaktionellt ansvar: Joshua Askew.
Medicinskt förbehåll. Detta innehåll är endast avsett som information och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådgör med kvalificerad sjukvårdspersonal innan du använder någon substans.
Senast granskad 26 augusti 2026
Referenser (2)
- [1]ElSohly, M.A. and Slade, D. (2005). Chemical constituents of marijuana: the complex mixture of natural cannabinoids. DOI: https://doi.org/10.1016/j.lfs.2005.09.011
- [2]Fellermeier, M. and Zenk, M.H. (1998). Prenylation of olivetolate by a hemp transferase yields cannabigerolic acid, the precursor of tetrahydrocannabinol. DOI: https://doi.org/10.1016/s0014-5793(98)00450-5
Relaterade artiklar

Gör CBG dig dåsig? Vad de två genomgångarna från 2021 anger
Uppfattningen om CBG och dåsighet är utbredd, men genomgången av Nachnani, Barrett med kollegor från 2021 rapporterar inga kontrollerade prövningar på människa om sedering. Corroons arbete från samma år visar hur ett liknande påstående om CBN spårades bakåt.

THCA och THC: skillnaden är en karboxylgrupp
Skillnaden mellan THCA och THC består av en karboxylgrupp. Här står vad som händer när gruppen lämnar molekylen, och varför två prov från samma planta kan ge olika tal.

Bredspektrum CBD: vad ordet faktiskt anger
Ett ämnesnamn går att mäta i ett prov, ett etikettord gör det inte. Så läser man bredspektrum mot satsanalysen, mot litteraturen och mot det som står i katalogen.

THCP och de sju kolatomerna
Tetrahydrocannabiphorol, kortform THCP, bär en sidokedja med sju kolatomer. Fyndet kom från ett analytiskt arbete 2019 med Cinzia Citti som forskningsledare.

CBD-forskning: vad de publicerade uppgifterna omfattar
Farmakokinetik, säkerhetslitteratur, ett receptorfynd och kontrollerade prövningar: fyra slags underlag om cannabidiol, med olika räckvidd. Här står vad de citerade arbetena mäter.

Serotonin: 5-HT, receptorfamiljerna och fyndet från 2005
Namnet, kortformen och receptorregistret ställda i tabell. Plus den enda daterade raden om cannabidiol och subtypen 5-HT1a i laboratoriepreparat, med metoden skriven intill.

PEA (palmitoyletanolamid) och släktskapet med anandamid
PEA hör till fettsyraamiderna och delar nedbrytningskemi med anandamid [1]. Här står vad det citerade underlaget anger, och var gränsen för det går.

Hur endokannabinoidsystemet upptäcktes
Delta-9-tetrahydrocannabinol 1964, en klonad receptor 1990, en kroppsegen molekyl 1992. Fem publikationer, lästa i den följd de faktiskt kom.

Vad menas med klinisk endocannabinoidbrist?
Begreppet klinisk endocannabinoidbrist står i litteraturen som en prövbar idé, samlad i en genomgång från 2016. Här står uppgifterna som de står i källan, med kroppens egna molekyler och deras nedbrytning intill.



















