Tas cannabinoider upp genom huden?

Ett mätvärde per hudyta och tidsenhet

Frågan om huden går att passera besvaras i litteraturen med ett tal, inte med ett intryck. Det mest citerade underlaget är en publikation från 2004, av Stinchcomb med kollegor [1]. Studietypen är in vitro-permeation. Hudmaterial från människa spänns upp i en diffusionscell utanför kroppen, ämnet läggs på ena sidan, och mängden som kommer igenom till andra sidan mäts över tid.

Tre ämnen ingick i det upplägget: delta-8-tetrahydrocannabinol, cannabidiol och cannabinol [1]. Tre namn ur samma kemiska grupp, prövade i samma modell och i samma sorts hudmaterial.

Storheten heter flux. Den räknas som massa per hudyta per tidsenhet och redovisas vid steady state, alltså det läge där passagen har stabiliserat sig och talet inte längre rör sig uppåt eller nedåt mellan mätpunkterna [1]. Tre uppgifter ryms i ett enda värde. Hur mycket, över hur stor yta, under hur lång tid.

Poängen med flux är jämförbarheten. Så länge modellen är densamma kan tal för olika ämnen ställas intill varandra, och 2004-upplägget hade tre cannabinoider sida vid sida i samma modell [1]. Skillnaden mellan talen hänger då på molekylerna, och inte på tre olika laboratorier med tre olika hudprover och tre olika sätt att räkna.

Utfallet: alla tre passerade hudmaterialet, med mätbara hastigheter, och hastigheterna skiljde sig åt [1]. Cannabidiol och cannabinol låg omkring tio gånger snabbare än delta-8-tetrahydrocannabinol under de villkor som gällde i försöket [1]. Tiofaldigt, mellan molekyler som i vardagsspråk samlas under ett och samma ord.

Ett par ord om vad in vitro innebär rent praktiskt. Ingen person deltog i själva passagemätningen. Hudmaterialet satt i en apparat, vätskorna och villkoren var satta i förväg av försöksledningen, och det som redovisas är hur mycket ämne som kom över till andra sidan [1]. Talen läses därför som uppgifter om passage genom hudmaterial, ingenting annat.

Ordet cannabinoider är samtidigt en av de vanligaste söktermerna kring hampa. Gruppnamnet säger dock inget om hastighet. Det gör bara mätvärdet, och mätvärdet gäller den modell det kom ur.

Keratinocyter, talgkörtelceller och två lipider med namn

Passage genom hudmaterial är en fråga. Om huden har egna målstrukturer för den här sortens molekyler är en annan. Den andra frågan kartläggs i en genomgång från 2009 av Bíró med kollegor, som beskriver ett endocannabinoidsystem i hudvävnad [2].

Receptorerna är där påvisade i fyra celltyper: keratinocyter, talgkörtelceller, celler i hårfolliklar och immunceller som finns på plats i huden [2]. Fyra namn, fyra olika adresser i vävnaden. Uppräkningen är själva fyndet, och den säger inget om hur snabbt något rör sig genom ett hudprov.

Samma genomgång räknar också upp signallipider som huden själv bildar, anandamid och 2-AG, tillsammans med enzymer för både bildning och nedbrytning [2]. Det är en detalj värd att stanna vid. Både uppbyggnad och nedbrytning noteras i samma vävnad, vilket gör huden till en plats där molekylerna hanteras och inte bara påträffas.

Tio år senare kommer en bredare sammanställning. Tóth med kollegor beskriver 2019 cannabinoidsignalering över ett större område av hudbiologin, med laboratoriearbete om cellväxt, barriärfunktion och immunaktivitet [3]. Kartan blir mer detaljerad. Formatet är fortfarande en genomgång.

Och där ligger det som är lätt att missa. En genomgång samlar publicerat arbete, den producerar inga nya mätvärden. Båda publikationerna är av den typen, och innehållet består av laboratoriearbete på celler samt prekliniskt material, inte utfall från människa [1]. Det är den kant underlaget har i dag.

Två kolumner, alltså, som inte ska läsas som en. I den ena står ett tal från 2004 om hur tre molekyler rörde sig genom hudmaterial [1]. I den andra står en uppräkning av receptorer, celltyper, kroppsegna lipider och enzymer i hudvävnad [2]. Den ena kolumnen förklarar inte den andra, och ingen av dem svarar på vad som händer hos en person som använder en produkt på huden.

Söktermer som terpener leder till en annan del av växtkemin. De tre ämnena i 2004-försöket hörde till cannabinoiderna [1].

Sammanställning av de tre citerade arbetena

Ordet transdermal och vad det förutsätter

Transdermal är ett tekniskt ord med en snäv innebörd. En transdermal beredning är konstruerad för att låta ett ämne passera huden och nå blodbanan. Huden är då vägen, inte målet.

Det är en annan sak än en kräm som läggs på huden. Cibdols krämer är kosmetiska produkter med hampfröolja som bas, och de hör i katalogen till CBD-hudvård. Kategorin bestäms av produktens syfte, inte av ett tal ur en diffusionscell. Att tre molekyler passerade hudmaterial i ett laboratorieförsök 2004 gör alltså ingen kräm till en transdermal beredning [1].

Ett CO2 extraktion-steg gäller hur ett extrakt tas fram, långt före huden kommer in i bilden. Sökningar på cbd kapslar handlar om en helt annan väg in i kroppen än den här sidan beskriver. Frågan om cbd lagligt hör till regelverken, och thc cbd skillnad till kemin bakom två molekylnamn. Ingen av dem hämtar sitt svar ur mätvärdena från 2004.

Två förbehåll kring mätvärdena från 2004

Det första förbehållet gäller modellen. Talen kommer från hudmaterial i en apparat, mätt vid steady state, under villkor som var satta i förväg [1]. De är materialdata, inte en beskrivning av en produkt i vardagligt bruk.

Det andra gäller tolkningen av tiofaldigheten. Skillnaden i hastighet tillskrevs molekylernas fysikalisk-kemiska beteende, inte något som pekades ut som särskilt just för cannabinoider [1]. Kort sagt: kemin bakom talen är vanlig kemi. Två förbehåll, båda värda att ha med sig när ett enskilt flux-värde citeras vidare.