Kan man vara allergisk mot CBD?

Onsdag eftermiddag, två flaskor på disken

En kund lägger upp två flaskor och läser innehållsförteckningen rad för rad. Sedan kommer frågan som återkommer varje vecka: går det att bli allergisk mot cannabidiol? Rimlig fråga. Hampa är en växt, växter förekommer i allergilitteraturen, och en flaska rymmer mer än en enda beståndsdel. Extraktet är en sak. Bäroljan en annan. Ett kapselskal en tredje. Ett svar som håller måste alltså börja i två saker: vad som har namngivits i publicerade arbeten, och vad som står tryckt på just den förpackning som ligger på disken.

Ett växtprotein med en egen beteckning

Arbetet av Gamboa med kollegor från 2007 beskrev sensibilisering mot Cannabis sativa orsakad av ett nytt allergent lipidtransportprotein, som fick beteckningen Can s 3 [1]. Kategorin bakom det långa namnet är enkel: ett lipidtransportprotein är ett växtprotein. År 2021 beskrev Morelli med kollegor det icke-specifika lipidtransportproteinet Can s 3 som ett relevant cannabisallergen i Nordamerika [2]. Samma molekyl, karakteriserad som allergen i två publikationer, båda i samma tidskrift inom allergiområdet. Can s 3 är därmed ett namn på en molekyl. Inte på ett extrakt, inte på en olja och inte på en produkt i en hylla.

Var molekylen cannabidiol hamnar i det underlaget

Can s 3 hör till växtproteinerna. Cannabidiol hör till cannabinoiderna, en annan grupp med en annan kemi. De två arbeten som karakteriserar Can s 3 handlar om proteinet, inte om cannabinoiden [1] [2]. Den genomgång som gick igenom cannabidiols säkerhet och biverkningar, av Iffland och Grotenhermen 2017, hör till den allmänna säkerhetslitteraturen och inte till allergilitteraturen. Någon etablerad allmän riskprofil för färdiga cannabidiolprodukter står alltså inte att finna i det här materialet. Två grupper av molekyler, två olika rader i litteraturen. Så långt går de citerade uppgifterna.

Två arbeten, uppgift för uppgift

Extrakt, bärolja och kapselskal är olika saker

Om det som namnges i allergilitteraturen är ett växtprotein, då är det växtproteinfraktionen som är intressant att titta på i ett extrakt [1] [2]. Och där blir underlaget tunt fort. I ett renat extrakt handlar det om små mängder, och någon publicerad siffra för hur mycket protein som finns kvar efter extraktionen finns inte [1]. CO2-extraktion beskriver ett tillverkningssteg, inte ett proteininnehåll. Ingen sådan siffra står i de arbeten som citeras här, och den luckan är värd att känna till.

Sedan kommer bäroljan, som i volym är den största delen av en flaska. I CBD-olja 2.0 är bäroljan hampfröolja. Hampfröolja pressas ur hampans frön och är inte samma beståndsdel som ett cannabinoidextrakt: samma planta, olika delar av den, olika tillverkning. I CBG Oil 5% + CBD 2.5% och CBN Oil 5% + CBD 2.5% är basen olivolja i stället. Vilken bärolja som används står angiven för varje produkt, vilket gör att den delen av frågan går att läsa av innan förseglingen bryts.

Kapslar har ytterligare en beståndsdel. Skalet till CBD Kapslar 2.0 är en softgel av bovint gelatin, och därför passar det formatet inte en växtbaserad kost. För produkter som läggs på huden gäller samma uppdelning som för oljorna: basen utgör en stor andel av det som når hudens yta. Sammansättningen i en enskild formel är den del av frågan som tillverkaren svarar på. För Cibdols produkter publiceras innehållsförteckning och cannabinoidhalt, vilket gör att beståndsdelarna kan gås igenom en för en i stället för att klumpas ihop till ett enda ord.

Vilken bas som står i vilket format

Gränsen för vad de citerade arbetena avgör

Can s 3 är karakteriserat som allergen i publicerade arbeten, hos Gamboa med kollegor 2007 [1] och hos Morelli med kollegor 2021 [2]. Det är en avgränsad uppgift om en molekyl. Den säger ingenting om en enskild flaska, och den säger ingenting om cannabidiol som molekyl. Genomgången av Iffland och Grotenhermen från 2017 samlade litteratur om cannabidiols säkerhet och biverkningar, men den hör till den allmänna säkerhetslitteraturen och är inte inriktad på allergi. Någon etablerad allmän riskprofil för färdiga cannabidiolprodukter finns inte i det materialet, och en beskrivning av en sådan ligger utanför det publicerade. Ett tråkigt svar, kanske. Det är också det enda som går att belägga med de arbeten som finns.

• Molekylen som är karakteriserad som allergen heter Can s 3 och tillhör växtproteinerna [1] [2].
• Beteckningen kommer från arbetet från 2007, där proteinet beskrevs som ett nytt allergent lipidtransportprotein [1].
• År 2021 beskrevs samma icke-specifika lipidtransportprotein som ett relevant cannabisallergen i Nordamerika [2].
• Cannabidiol tillhör cannabinoiderna och är inte den molekyl som karakteriseras i de två publikationerna [1] [2].
• Litteraturen om cannabidiols säkerhet och biverkningar, sammanställd av Iffland och Grotenhermen 2017, är allmän och inte en allergigenomgång.
• Hur mycket växtprotein som finns kvar i ett renat extrakt efter tillverkning finns inte angivet i någon publicerad siffra [1].
• Beteckningen Can s 3 gäller en molekyl, inte ett format, en flaska eller en hel produktkategori [1] [2].

Innehållsförteckningen som utgångspunkt

Det som går att kontrollera i förväg är det som står tryckt. Bäroljan eller basen anges för varje produkt, och för Cibdols oljor och kapslar publiceras både innehållsförteckning och cannabinoidhalt. Den ordningen har hållit sedan 2014, och formuleringsarbetet följer schweiziska standarder. Vad som exakt ingår i en bestämd formel är i sin tur en fråga för tillverkaren, eftersom det är där sammansättningen är känd i detalj.

Resten handlar om vilken rad man läser. Ett växtprotein står i en rad. En cannabinoid i en annan. En bärolja i en tredje. Tre rader, tre olika frågor, och bara den första har något att göra med de två arbetena om Can s 3.

• För CBD-kapslar gäller att skalet till CBD Kapslar 2.0 är en softgel av bovint gelatin, vilket gör att formatet inte passar en växtbaserad kost.
• Sökningar på cannabinoider landar i den grupp där cannabidiol hör hemma, en annan grupp än växtproteinerna [1] [2].
• Ordet terpener hör till växtens doftkemi och ingår inte i det som karakteriseras i de två allergiarbetena [1] [2].
• Om CBD är lagligt avgörs av regelverk och hör inte till det underlag som citeras här.
• Skillnaden mellan THC och CBD är en fråga om två molekyler, och den besvaras i annat material än publikationerna om Can s 3.
• CO2-extraktion är ett tillverkningssteg, och någon siffra för proteininnehåll efter extraktionen finns inte publicerad [1].
• För produkter som läggs på huden står basen i innehållsförteckningen, och den utgör en stor andel av det som når ytan.